torsdag 29 april 2010

Tänkvärt

Ånej, tänker ni. Inte sådant här tjafs igen. Det har vi fått nog av! Men, om ni orkar läsa igenom detta så är det faktiskt ganska tänkvärt och man känner sig ganska lyckligt lottat här i världen :)

Om hela världen reducerades till en by med 100 innevånare och alla proportioner bibehölls så bestod byn av:
57 asiater
21 européer
14 amerikaner (från Nord- och Sydamerika)
8 afrikaner
*
52 kvinnor
48 män
*
70 ickekristna
30 kristna
*
89 heterosexuella
11 homosexuella
*
6 personer skulle inneha och nyttja 59 % av alla gemensamma tillgångar, och de 6 personerna kom från USA.
*
80 hade otillräckliga boendeförhållanden.
70 var analfabeter.
*
50 var undernärda, 1 döende, 2 föddes och 1 hade en PC
1 och bara en hade en akademisk examen.
*
Om man betraktar världen på detta sätt så påvisas nödvändigheten av samhörighet, förståelse, acceptans och utbildning för alla.

Om Du vaknar i morgon, frisk och icke-sjuk, så är Du lyckligare lottad än 1 miljon människor som inte kommer att leva nästa vecka.

Om Du inte har upplevt ett krig, inte upplevt hunger, fångenskapens, ensamhet, eller dödskampens smärta så är Du lyckligare lottad än 500 miljoner människor här på jorden.

Om Du kan gå in i kyrkan utan ångest, utan att Du får svårigheter, utan risk för att man skall fängsla eller döda Dig så är Du bättre lottad än 3 miljarder av jordens innevånare.

Om det finns mat i Ditt kylskåp, om Du har ett jobb, om Du har tak över huvudet och en säng att sova i, då är Du rikare än 75 % av innevånarna på jorden.

Har Du ett konto på en bank, lite pengar i börsen och småslantar i en ask, då tillhör Du de rikaste 8 % av jordens innevånare.

* * *

Om Du läser detta så är Du mångdubbelt gynnad, för:

1. Någon har tänkt på Dig
2. Du tillhör inte de 2 miljarder människor som inte kan läsa och
3. Du har en PC

Någon har någon gång sagt:
Arbeta som om Du aldrig behövde pengar
Älska som om ingen någonsin övergivit någon
Dansa som om ingen längtade
Sjung som om ingen lyssnade
Lev som om det vore ett paradis på jorden.

**************

Carpe Diem, mina kära vänner!

måndag 26 april 2010

Choklad!

Idag känner jag bara för att lägga mig framför tvn och äta min chokladpudding som jag varit och köpt, och inte göra ett skit. Så det tänker ag göra. Så fort jag har varit och duschat. Usch, vad tråkigt det är att duscha. Det enda positiva är väl att man blir ren.

fredag 23 april 2010

Det är dags för fredagsmyyyyys!

Yes, äntligen är det fredag!! Som jag har längtat! Eller egentligen inte, eftersom veckan har flygit förbi. Det var bara den sista timman idag som kändes jobbig. Minutvisaren strejkade och vägrade att röra på sig, trots att jag säkert kollade på klockan var fjärde sekund. Sicken rackare va?! Det är inte så att jag inte gillar mitt jobb och vill komma därifrån så fort som möjligt. Snarare tvärtom. Eller ja, jag kanske inte skulle vilja jobba gratis övertid och sova på matbordet, men jag trivs väldigt bra. Alla jobb har ju sina ups-and-downs, och att stå ute i blåst och regn är väl kanske betraktat som en down. Men när solen skiner och barnen skriker av skratt när man tar fart på dem på gungan, då är de en major UP alltså! Och glädjen man upplever när man inser att barnen faktiskt lärt sig av det man säger och lånar ut sina leksaker utan bråk och tårar, eller tröstar någon när de gråter. Eller rysningarna man får när de äter upp sitt eget snor, blandad med nyfikenhet och fashination för hur de faktiskt får tungan in i näsan för att göra så. Nej; dagis är inte bara ett slappjobb där man sitter och dricker kaffe och skvallrar medan barnen härjar omkring, utan faktiskt en ganska skön, lärorik och trevlig miljö (med rätt dagis dvs... jag skulle kanske inte vilja jobba på mitt gamla dagis... usch och fy och blä. Men för livet säger jag bara...). Man kan i alla fall säga att ingen dag är lik den andra.

tisdag 20 april 2010

Typiskt aprilväder

Jag kollade på nyhetsmorgon idag på Tv4, fö en gångs skull. Och nere i kanten på bilden har de ju en sådan där rullande remsa där det står massa nyheter samtidigt som de babblar på om massa onödig infomration. För varför skulle de annars ha den? Vi kan ju inte både läsa OCH lyssna på vad de säger, vi är väl inga robotar goddammit! I vilket fall så rullade vädret för olika delar av Sverige förbi. Västergötland, sol, vind och vatten bladibladibla, Skåne, regn, snö, åska blablablaaa, och till slut; Norrland - aprilväder. Okej, vad betyder aprilväder? Jag harunder mina 20 korta jordeliv upplevt allt från snöoväder, strålande solsken till översvämning av smältande snö i april (dock inte samtidigt...); vad tusan är aprilväder?! Jag hade ju, om jag bott i Norrland, kunna ringa in till jobbet och säga att jag inte kan komma till jobbet eftersom det förväntas snöoväder. Ja, vem vet, det kan ju vara sant. För 11 år sedan var "aprilvädret" så. Nej, skärpning Tv4!

By the way... I'M BACK TO BLOGGANDET!

måndag 12 april 2010

Tihi!

Jag jobbade på Kappahl i helgen och stod då i kassan. Är du medlem i Kappahl klubb så får du massa meddelande skickade ut på telefon om rabatter och andra erbjudande. Men för att kunna få dessa rabatter så måste du kunna visa att du är medlem i Kappahl klubb, alltså kunna visa upp ett sms från Kappahl. Så när jag stod i kassan så kommer det fram en lite äldre dam och ska betala. Jag frågar
-Är du medlem i Kappahl, för då får du rabatt på denna saken.
-Ja, svarar hon, för jag får massa sms om det.
-Ok, säger jag, då vill jag gärna se på det.
-Se på vad?
-På meddelandet.
-På vad?
-På telefonen.
-Ok, säger tanten.

Och så visar hon mig telefonen. Precis som den är. Utan sms eller annat. Som om att du har telefon är lika med att vara medlem i Kappahl Klubb? Då skulle ju varenda människa i västvärlden vara medlem i Kappahl Klubb. Det finns allt roliga människor.

söndag 11 april 2010

Ojojoj!

Nu är man allt trött. Jag har jobbat ung. 8 timmar på dagis, tis-fre. Onsdags och torsdags kväll jobbade jag desutom 4 1/2 timma på Kappahl efter det. Igår (dä jag trodde jag var ledig...) blev jag uppringd och frågad om jag kunde jobba på Kappahl igen... i 8 timmar! Holy cheese! Jag som redan var helt slut och helt sjuk. Så jag sa att jag kunde jobba 4 timmar, men det slutade ändå med att det blev 7 timmar. Myyysigt. Fast det går faktiskt bättre att jobba på Kappahl i Sandvika, sm är lite större butik. För då blir du antingen satt att jobba i kassan eller gå ute i butiken och vika kläder och hålla iordning. Och där är det ALLTID folk, så 5 timmar i kassan går ganska bra eftersom det alltid kommer folk dit. Medans det går lite sämre att jobba i Asker. Där är man 2 personer som jobbar och färväntas packa upp kläder, alarmera, hålla det städad OCH sköta kassan; allt på samma gång! När jag varit där så har jag nästan alltid fått jobba med en och samma tjej, och då går det ganska bra. Hon är hjälpsam och trevlig och förväntar sig inte att man ska kunna allt. Sen jobbade jag i torsdags med helt nya människor (för mig) och fick en överväldigande känsla att gå därifrån skrikande och sparkande! Det har kommit en ny kollektion som skulle packas upp, alarmeras och hängas ut i butiken. Detta skulle vi göra på 4 timmar. 3 ställningar med säkert 100 plagg på varje, samtidigt som vi skulle sköta kassan och plocka upp efter alla kunder som just den dagen fick för sig att lämna 6-7 par jeans i oordning i varje provrum 10 minuter innan stängning. ag fick säkert höra 10 gånger att "du måste jobba snabbare!". Ursäkta moi, då! Jag har jobbat här kanske 5 gånger och förväntas ta av sköta kassan, ta av plast och alarmera typ 400 plagg på några timmar?! Och dessutom, visade sig när en av de fast anställda där skulle hjälpa till och alarmera, att jag var mycket snabbare än henne. Kasta inte sten i glashus, babe...

Men annars, en lyckad helg. Fest igår med många intressanta inslag. Sol i helgen och pengar på kontot (så fort jag fått satt in dem på banken imorgon...). Vad är det för en dag?


Det är en UNDERBAR dag

tisdag 6 april 2010

Fyra

Vi har en ny bil som är en audi quattro (vilket betyder att den är fyrhjulsdriven. Säkert jättebra... när du bor i Sahara...) och när jag var hemma i helgen så satt jag och studerade instrumentbrädan.

Jag: du, Michael. Jag tror inte att quattro stavas med två t...

Michael: det är klart att det gör, de skulle nog inte stava fel när de producerar en internationell bil.

Jag: ja, det har du ju rätt i...


Det tog mig tre dagar och en googlesökning senare att inse att quattro inte ens stavas med q... Smart

Småätande = Stormätt

Hur kommer det sig att man alltid letar efter en liten godisbit när man är hungrig och kommer hem från jobbet, och inte går och äter riktig mat? Och sen när man ätit upp den här lilla godisbiten, så tar man en till, bara för att det är så gott. Eller en ostskiva, och en till, och en till.... Ända tills man är mätt och inte vill äta den goda maten man planerat.

Förövrigt så fick jag hoppa in på en annan avdelning på dagis idag. Jag är annars på avdelningen för 3-5-åringar, och det är väldigt skönt. Men idag fick jag hoppa in på avdelningen för 1-3-åringar. När de frågade mig så skrek jag på insidan: NEJNEJNEJ FÖR ALLT I VÄRLDEN!! Men sa på utsidan: ja, det är klart. Och med ett stort leende för den säljande looken. Jag har varit på en 1-3 avdelning förut, men på ett annat dagis. Och jag kan säga så här; det här var INGET mot det. På det förra stället var mitt huvud helt mos efter att jag varit där en hel dag, och inte för att barnen skrek eller så, utan för att jag hela tiden fick instruktioner om att, i princip, följa barnen hack i häl och se vad det gjorde varenda minut av dagen. Idag VAR jag ett av barnen. Inget springande som en liten svans efter dem och inte lägga sig i varenda liten sak de gjorde. Det räckte med att bara vara där så skötte de sig själva. (Eller, ja. Vi hade en liten incident med ett barn som skrek och grät i princip hela dagen, men det visade sig att han hade 39,3 grader i feber, så det kanske inte var så konstigt...) Men de sista 2 timmarna blev ganska sega. Jag saknar att vara ute hela eftermiddagen. Ja, det var jag som sa det där. Hjälp, jag börjar bli en sån där.... utemänniska.... Ahhhh! ;)