Det är dags för fredagsmyyyyys!

Yes, äntligen är det fredag!! Som jag har längtat! Eller egentligen inte, eftersom veckan har flygit förbi. Det var bara den sista timman idag som kändes jobbig. Minutvisaren strejkade och vägrade att röra på sig, trots att jag säkert kollade på klockan var fjärde sekund. Sicken rackare va?! Det är inte så att jag inte gillar mitt jobb och vill komma därifrån så fort som möjligt. Snarare tvärtom. Eller ja, jag kanske inte skulle vilja jobba gratis övertid och sova på matbordet, men jag trivs väldigt bra. Alla jobb har ju sina ups-and-downs, och att stå ute i blåst och regn är väl kanske betraktat som en down. Men när solen skiner och barnen skriker av skratt när man tar fart på dem på gungan, då är de en major UP alltså! Och glädjen man upplever när man inser att barnen faktiskt lärt sig av det man säger och lånar ut sina leksaker utan bråk och tårar, eller tröstar någon när de gråter. Eller rysningarna man får när de äter upp sitt eget snor, blandad med nyfikenhet och fashination för hur de faktiskt får tungan in i näsan för att göra så. Nej; dagis är inte bara ett slappjobb där man sitter och dricker kaffe och skvallrar medan barnen härjar omkring, utan faktiskt en ganska skön, lärorik och trevlig miljö (med rätt dagis dvs... jag skulle kanske inte vilja jobba på mitt gamla dagis... usch och fy och blä. Men för livet säger jag bara...). Man kan i alla fall säga att ingen dag är lik den andra.